Förebygg anlagd brand på skola
Anlagda bränder på skolor är både ett fysiskt och ett psykosocialt arbets-miljöproblem. I arbetsmiljölagen står det ”Arbete ska planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö." Även i skollagen betonas att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero."
Av erfarenhet vet vi att brandtillbuden på skolor och förskolor ökar inför skolstarten. För att förebygga detta, vill vi uppmärksamma alla skolor på de ökade riskerna.
Det förebyggande arbetet mot anlagda skolbränder kan beskrivas som vilande på två ben.
Det ena benet står i skolans säkerhetsarbete. Det systematiska brandskyddsarbetet SBA är grunden det förebyggande insatserna, som skapar säkra fysiska miljöer.
Det andra benet vilar i skolans psykosociala förebyggande arbete, värdegrundsarbete och elevhälsoarbete.
Säkerhetsarbetet
- Systematiska brandskyddsarbetet.
- Automatlarm.
- Incidentrapporteringssystem.
- Rutiner för polisanmälan.
- Kunskap hos personalen som möjliggör säkerhetsrelaterad riskidentifiering och riskhantering.
- Vid behov övervakningskameror och värmekablar vid fasad.
- Situationellt brandförebyggande arbete.
Situationellt brandförebyggande arbete består av insatser som avser att minska antalet brottstillfällen genom att påverka de situationer där brott begås. Åtgärderna syftar till att få potentiella gärningspersoner att uppleva att brott blir svårare att begå, mer riskabla, mindre lönsamma och svårare att bortförklara. Insatserna riktar sig till den fysiska skolmiljön. Brandpreventiva insatser inom denna kategori utförs av det traditionella förebyggande arbetet som sker utifrån räddningstjänstens roll som myndighet.
Brandingenjörer och brandinspektörer utför främst detta arbete. Andra aktörer som arbetar med denna kategori med att skapa trygga fysiska miljöer är rektor som ytterst brandskyddsansvarig, kommunens eller stadsdelens säkerhetssamordnare, försäkringsbolag och lokalförvaltningen för att nämna några.
Dessa risker finns för anlagd brand
- Olåsta fönster och dörrar.
- Brännbart material i förråd, elcentraler, trapphus, vindar, källare och andra sporadiskt använda utrymmen.
- Olåsta soputrymmen och biutrymmen.
- Papperskorgar, placering och material ökar och minska risken.
- Containrar och motsvarande.
- Lastbryggor.
- Sopor, t.ex. tomemballage, köksavfall eller tidningshögar utomhus.
- Brännbart material som förvaras oskyddat utanför byggnader.
- Öppningsbara brevlådor.
- Dålig insyn/mörkt/lätt att gömma sig – Tillhåll.
- Ökade risker är vid lov och helger.
- Vanliga tidpunkter på året, i anslutning till början och slut på terminen, jul och nyår och påsk (fyrverkerier) och mitt på dagen.
Förhindra att det börja brinna
- Försök hålla grindar och bommar låsta så att inte obehöriga fordon kan köras fram till fasaderna.
- Rensa runt fasaderna så att inget brännbart material finns att tillgå.
- Så långt det är möjligt, håll papperskorgarna på skolgården tömda.
- Om containrar finns uppställda på skolgården, ska dessa placeras minst sex meter från närmsta byggnad. Töm containrar från brännbart material inför helger och lov.
- I brevinkast på skolornas ytterdörrar förekommer det att fyrverkeriartiklar och dylikt antänds och slängs in. Detta leder oftast till brandtillbud eller i värsta fall till en fullt utvecklad brand.
Minska konsekvenserna av en brand
- Se till att dörrar inomhus till t ex klassrum, lärarrum etc, är stängda då skolan är stängd. Stängda dörrar fördröjer och förhindrar brand- och rökspridning vid en brand.
- Kontrollera att det automatiska brandlarmet fungerar, att inga sektioner är frånkopplade och att överföringen till larmsignal till larmcentralen fungerar.
Psykosociala förebyggande arbete
- Skolans elevhälsoarbete.
- Värdegrundsarbete - Livskunskap.
- Normer och attityder – nolltolerans mot eldande.
- Kunskap hos personalen som möjliggör social riskidentifiering och riskhantering. Larmspiralen.
- Samverkan med andra samhällsaktörer (SSPF).
- Socialt brandförebyggande arbete.
Det som gör skillnad och skapar mening i de sociala insatserna mot ungdomar i riskzonen att anlägga skolbränder är att målmedvetet arbetar för att skapa tillitsfulla sociala relationer mellan eleverna och skolpersonal och i Räddningstjänstens fall brandmännen.
Insatserna som riktas till ungdomar i riskzon ska enligt forskningen vara välstrukturerade och handlingsinriktade, bygga på positiv bekräftelse, social inlärning och normer. De ska utveckla färdigheter såsom självkontroll och problemlösningsförmåga.
En jämförande studie mellan kommuner visar att det är en kombination av insatser som leder till att skolbränder minskar i större kommuner. Insatserna är samverkan mellan förvaltningar/myndigheter och sekundära sociala insatser särskilt riktade mot brandutsatta skolor i kombination med antingen kameraövervakning eller rondering.