Individanpassat brandskydd

Enligt Lag om skydd mot olyckor ska alla ha ett skäligt brandskydd. För att uppnå det krävs att den boende, i en vanlig villa eller lägenhet, på egen hand kan utrymma om det börjar brinna. Den boende behöver dessutom klara av att:

Upptäcka

• Upptäcka att det brinner- en brandvarnare måste finnas i alla hem.

Agera

• Rädda sig själv och andra som hotas av branden.
• Varna andra som hotas av branden. En skyldighet enligt lagen.
• Larma SOS Alarm genom att ringa 112.
• Släcka branden om branden fortfarande är liten.

Utrymma

• Brinner det i den egna lägenheten krävs förmåga att lämna lägenheten och stänga dörren bakom sig samt gå ned i trapphuset. Hiss får inte användas vid brand.
• Brinner det någon annanstans i huset och trapphuset blivit rökfyllt ska man stanna i lägenheten. Stäng lägenhetsdörren och utrym vid behov via den alternativa utrymningsvägen. Den utgörs vanligtvis av att räddningstjänsten reser stege mot balkong eller fönster. Den boende förväntas själv häva sig ut och klättra ned.

Fler vårdas i hemmet

Aktuell forskning visar att de flesta bränder som leder till allvarliga konsekvenser eller död sker i boendemiljö. Forskningen visar också att äldre, ensamma, rökare och socialt utsatta personer samt funktionsnedsatta, löper en ökad risk att skadas allvarligt eller dö till följd av brand.

Som en följd av det och att allt fler äldre och personer med olika funktionsnedsättningar bor i ordinärt boende, arbetar Räddningstjänsten Storgöteborg i ökad utsträckning med individanpassat brandskydd, IAB.

Andelen personer över 80 år förväntas öka med 50 % mellan 2019 och 2029. För att hantera denna ökning gör samhället, genom Socialdepartementet, en medveten omställning som innebär att allt fler vårdas i det egna hemmet.

Brandskyddshöjande åtgärder - individanpassat brandskydd

Det finns ett stort utbud av åtgärder för att förstärka brandskyddet hos en riskutsatt person. Vilken åtgärd som passar bäst måste bedömas individuellt. Ofta har personen redan fått hjälpmedel som ska underlätta i vardagen, men det är inte alltid dessa funktioner underlättar vid brand. Det kan i vissa fall vara så att de istället motverkar en brandskyddsåtgärd.

Nedan anges några av de åtgärder som kan vidtas för att kompensera för olika funktionsnedsättningar.

Observera att det inte finns någon lösning, eller kombination av lösningar, som kan kompensera för om en person inte kan utrymma på egen hand. Den som inte klarar att utrymma behöver flytta till en bättre anpassad miljö för att uppnå skäligt brandskydd. För att en utrymningsväg ska fungera behöver den vara anpassad för den som ska använda den.

Förstärkt brandvarnare

Det är viktigt att se över hela bostaden så man kan upptäcka larmet från alla rum. TV kan ofta ställa till problem då det krävs hög volym för att personen ska kunna höra. Detta kan bli störande för andra familjemedlemmar och grannar så därför finns det hjälpmedel att få. Hörapparaten kopplas då ihop med TV och i dessa fall stängs i stort sett alla andra ljud ute. Här finns en typisk riskfaktor. I dessa fall kan man även koppla brandvarnaren till en vibrerande sittdyna i fåtöljen/soffan som personen oftast sitter i, eller en bärbar dosa som fästs på kläderna.

Har personen nedsatt hörsel bör brandvarnaren förstärkas med t.ex. blixtljus och vibrerande kudde i sängen.

Vid nedsatt syn finns det brandvarnare som i stället för att pipa, talar om i vilket rum som det är rök i.

Seriekopplade brandvarnare

I de fall där personer har en fysisk funktionsnedsättning som påverkar rörelseförmågan eller möjligheten att agera vid brand, är det extra viktigt med en tidig upptäckt. En enkel åtgärd är då att se över antalet brandvarnare i bostaden och kanske även ha seriekopplade brandvarnare så branden inte behöver växa sig stor innan någon brandvarnare reagerar.

Om en boende har trygghetslarm kan man även koppla på ett brandlarm på detta vilket sparar tid tills personen får hjälp. Larmcentralen kan vid viss indikation kontakta SOS 112.

Läs mer om brandvarnare och hur de ska placeras och skötas

Spisvakt

Den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder är att man glömmer något på spisen eller att en platta står på. För att minska risken för brand är en spisvakt ett mycket bra hjälpmedel. Den förhindrar att en brand uppstår då den bryter strömmen till spisen när den upptäcker en farlig situation.

Det finns även spisvakter med släckfunktion som träder i kraft om det ändå mot förmodan skulle uppstå en brand.

Läs mer om brand på spisen och spisvakt

Portabel sprinkler

Ett hjälpmedel som både varnar och släcker är den portabla sprinklern. Den placeras i det rum där det finns störst risk för brand, och en detektor kopplas till sprinklern. Detektorn reagerar på en kombination av rök och värme och den tillåter därför ganska kraftig cigarettrök i rummet utan att lösa ut. Den kan med fördel användas om en person röker mycket i sängen eller fåtöljen där det finns risk att personen somnar och tappar glödande cigarett på kläderna eller på annat lättantändligt material.

Om man ser risk för brand i fler rum kan ett rör med munstycke kopplas på sprinklern och ledas till det andra rummet. Man placerar då en detektor även där. Vid brand kommer vattendimman bara vid den detektorn som först reagerat.

Om en person har svårt att röra sig eller inte kan ta sig ut själv ur sin bostad bör man se över boendeformen. Ett vanligt bostadshus är byggt för att man själv ska kunna utrymma vid behov. Utrymning sker normalt via trapphuset men är det blockerat kan det även ske via fönster eller balkong. Du ska själv kunna klättra ner för räddningstjänstens stegutrustning. Om en person ändå väljer att bo kvar trots att den vet om riskerna vid en brand, kan detta hjälpmedel användas för att stärka upp brandskyddet. En portabel sprinkler kan däremot aldrig kompensera för att en person inte kan ta sig ut, personen kommer alltså inte ha ett skäligt brandskydd i lagens mening.

Andra skyddsåtgärder

Den största brandorsaken vid dödsbränder är rökning. Åtgärder för att minska risken för att en brand ska uppstå kan i dessa fall vara E-cigaretter eller att bara röka ute.

Även andra åtgärder såsom rökförkläde, flamskyddade sängkläder och madrasser kan göra stor skillnad. Att undvika bylsiga kläder av bomull eller viskos och i stället använda lite mer åtsittande kläder i djurfiber som ull och siden, eller konstfiber som tex polyester, eller möjligen bomull men då med minst 5% elastan i.

Det är också bra att ha ett glas vatten nära, och ha tillgång till en plåthink med vatten i för fimpar.

Läs mer om brand orsakad av rökning

Det är viktigt att titta över hela bostaden. Andra enkla åtgärder är att byta levande ljus mot elljus, ta bort spotlights som fästs med en klämma eller skruvplattor, byta gamla sladdar och fördelardosor samt använda timer på kaffe- och vattenkokare och brödrost.

Elektriska värmefiltar kan också vara en fara och sladden bör alltid dras ur kontakten när filten inte används. Samma gäller även hårtorkar och annan elektrisk utrustning.

Att bostaden har en jordfelsbrytare kan förhindra att vissa elfel orsakar skada.

Läs mer om brand i el-utrustning

Förändrat beteende

Det finns en mängd olika förlåtande system och det är väldigt individuellt vad som passar. I vissa fall kan det vara svårt att få en person att acceptera sprinkler, spisvakt, rökförkläde och så vidare i sin bostad. Det kanske då finns möjlighet att ändra personens beteende i stället. Om personen motsätter sig rökförkläde eller portabel sprinkler kanske en rutin att alltid röka ute skulle kunna vara ett alternativ.

Det finns en rad olika samtalsmetoder som syftar till att skapa förändring hos individen, exempelvis motiverande samtal. Vissa riskbeteenden kan vara relaterat till psykisk ohälsa och därmed förknippad med ångest, exempel är samlarbeteende. I dessa fall kan en utrensning av bostaden vara extremt påfrestande men i kombination med terapeutiska samtal som t.ex. KBT kan man göra rensningen möjlig och därmed minska brandbelastningen.

Man ska dock vara medveten om att en rutin är lätt att bryta och att det är bra om det då finns förlåtande system. Ett samtal om brandrisker hos den boende är att rekommendera och man kan då använda en checklista som en grund för samtalet.

Ansöka om hjälpmedel

För att få hjälpmedel ska man vända sig till sin kommun eller vårdcentral. Det är lite olika i olika kommuner men arbetsterapeuten på vårdcentralen, biståndshandläggare och bostadsanpassare brukar vara de som genomför bedömningarna.

Många hjälpmedel kan man även köpa själv. Hemtjänst-och hemsjukvårdspersonal kan ofta slussa vidare till rätt ställe eller hjälpa till med ansökningshandlingar, men det är den boende själv som måste göra ansökan.

Här kan du se en film från Svenska brandskyddsförening med information om individanpassat brandskydd